Uppdaterad: 2006-01-23   Upplysningar: Nutritionsenheten

Livsmedelsverket,  Box 622, 751 26 Uppsala,  tel: 018-175500

_____________________________________________________________

3. Livsmedelsverkets kolesterolexpert avlönas av två margarinbolag

(Tål att upprepas)

DN

Publicerad 2 augusti 2002 01:35

”Professor avlönad av två margarinbolag

Livsmedelsverkets kolesterolexpert får lön av två margarinbolag. Han figurerar i kokböcker i

egenskap av oberoende expert och låter sig fotograferas i tidningar tillsammans med

margarinbolagens produkter.

Bengt Vessby är adjungerad professor vid institutionen för geriatrik vid Uppsala universitet.

Hans halvtidstjänst är sedan i mitten av 90-talet bekostad av margarinbolagen Carlshamns

mejerier och Van den Berg Food.

Bengt Vessby hävdar att mättade fetter, som bland annat finns i smör och grädde, ökar risken

för hjärt- och kärlsjukdomar. I stället bör man äta fleromättade fetter, som finns i margarin.

Han medverkar som medicinsk expert i kokböcker utgivna av föreningen Svenska

margarintillverkare. Han låter sig fotograferas i tidningar framför en kyldisk med

margarinprodukter från Carlshamns mejerier och Van den Berg Food.

Han titulerar sig då "professor vid Uppsala universitet". Men han tiger om sin koppling till

margarinbolagen.

- Det finns ingen anledning att berätta det om ingen frågar. Men om någon skulle fråga så gör

jag ingen hemlighet av det, säger han.

Bengt Vessby ligger också bakom Livsmedelsverkets rekommendationer om vilka fetter

allmänheten bör äta, detta i egenskap av fettexpert i Livsmedelsverkets expertgrupp för kostoch

hälsofrågor.

- Våra rekommendationer i kostfrågor bygger ofta direkt på expertgruppernas mötesprotokoll,

säger professor Åke Bruce på Livsmedelsverket.

Under expertgruppens sammanträde i november i fjol sade Bengt Vessby att "det bland

fettforskare råder enighet att minska intaget av mättat fett", alltså att alla fettforskare är

överens om att man bör äta mindre smör och grädde.

Men där råder inte enighet bland fettforskare. Bland annat publicerade den amerikanska

vetenskapliga tidskriften Science en artikel i fjol som påvisade bristen på vetenskapliga belägg

för "kolesterolhypotesen".

Man hänvisade bland annat till omfattande studier gjorda på Harvarduniversitetet under 20 års

tid.

Svenske professorn i invärtes medicin, Lars Werkö, är kritisk, både till kolesterolhypotesen

och till att Bengt Vessby uttalar sig utan att uppge vem som betalar hans lön.

- Han uppträder i lånta fjädrar. Han får gärna ha sin ståndpunkt, men han ska inte intala

allmänheten att han är en oberoende expert, säger Lars Werkö.

Bengt Vessby själv ser inga problem i att han avlönas av margarinindustrin.

- Jag hoppas att det inte påverkar min trovärdighet. Jag hoppas att min trovärdighet bedöms

utifrån min kompetens. Det vore kanske ett problem om jag företrädde en ståndpunkt som var

kontroversiell. Men det gör jag inte. Varje seriös fettforskare är överens om att hög

kolesterolhalt ökar risken för hjärtinfarkt, säger han.

Artikeln i Science betraktar han som "delvis osaklig".

Åke Bruce på Livsmedelsverket ser det som ett mindre problem att deras kolesterolexpert får

lön av margarinindustrin.

- Han är den som kan de här sakerna bäst i Sverige, säger Åke Bruce.

- Om vi inte kunde anlita honom vore vi tvungna att hämta expertis från något annat land. Och

Bengt Vessby är ju inte ensam i gruppen.

Thomas Heldmark"

Livsmedelsverkets expert Bengt Vessby rekommenderar margariner

_____________________________________________________________

Se upp med kolhydraterna

Ät GI-smart med Ulrika Davidssons tips

Snabba kolhydrater är o­smart mat för den som vill gå ner i vikt, det har du förstått. Men vet du VARFÖR du bör undvika kanelbullen till eftermiddagsfikat?

   Kakor och vetebullar är både sockriga och bakade av vitt mjöl – de är med andra ord proppfulla av snabba kolhydrater som får ditt blodsocker att stiga rekordsnabbt.
  Bukspottkörteln ”larmas” och börjar pytsa ut insulin i blodet för att få ner blodsockret.
  – Körteln vet ju inte om du tänker äta en bulle eller fem, så den fortsätter att ösa på med insulin, säger Ulrika Davidsson, Söndags kostexpert.
  
  Blodsockret blir för lågt
  Följden blir att blodsockret blir alldeles för lågt, du blir trött, okoncentrerad och – sötsugen.
  – Vi tar till det första vi får syn på, ofta en chokladkaka från godisautomaten i kaffehörnan, säger Ulrika.
  Och vad händer? Rätt gissat: bukspottkörteln larmas igen om den nya ”kolhydratattacken” och vräker på med insulin.
  – Insulin är ett anabolt hormon som har till uppgift att bygga upp och lagra. Med för hög insulinhalt i blodet har du alltså svårare att förbränna fett. Om du däremot begränsar kolhydraterna, eller äter rätt slags kolhydrater, så har du mindre insulin i omlopp och en bättre förbränning i kroppen.

Erika Scott

Om du vill gå ner i vikt, ska du inta max 20 gram kolhydrater per dag, de ska komma från kolhydratsnåla grönsaker som sallad, paprika, broccoli, blomkål, squash och svamp.

För att behålla din vikt eller gå ner i en långsammare takt, välj kolhyd-rater med lågt GI: linser, bönor, råris, helkornsbröd, fullkornspasta, quinoa och dinkel.

Undvik alla kolhydrater med högt GI. Socker, vitt ris, potatis, pasta, frukostflingor, vitt bröd, kakor och bullar är bara att rensa bort ur skafferiet!

____________________________________________________

4. Livsmedelsverket ligger hopplöst efter

DN 7/2 06

Den nya undersökningen visar att svenska Livsmedelsverket ligger hopplöst efter. Verket predikar just precis det råd som nu har visat sig meningslöst: "minska totaltintaget av fett".

Ett av Livsmedelsverkets mål är att svenska folket ska få trettio procent av sin energi från fett. Men det finns faktiskt inget vetenskapligt stöd för att just ett sådant procenttal skulle vara bättre än andra tal. Det viktiga - enligt den nya studien och en rad rad tunga internationella studier från senare tid - är att undvika transfetter, hålla nere på de mättade fetterna men ha tillräckligt HÖG konsumtion av omättade fetter. Särskilt viktigt är att få en god balans mellan så kallade omega-3-fettsyror och omega-6-fettsyror. Det innebär för de allra flesta att äta mera omega-3-fettsyror, det vill säga bland annat fet fisk, rapsolja, linfrön och valnötter.

Ett av Livsmedelsverkets verktyg för att få svenska folket att äta mindre fett är "Nyckelhålet". Problemet är bara att Nyckelhålet inte säger ett smack om huruvida maten verkligen är hälsosam.

En nyckelhålsmärkt lunchrätt får innehålla max 17 gram fett, enligt Livsmedelsverkets regler. Dessutom SKALL den innehålla potatis, ris, pasta eller deg.

Det finns inga uppgifter om vilken slags fett som får ingå. Inte heller om pastan, degen eller riset skall vara av fullkornstyp eller om potatisen skall vara färsk eller gammal, varm eller kall.

De nya rönen från Women’s Health Initiativ är sista spiken i kistan på den gamla dogmen "ät mindre fett". Studien är så oerhört omfattande och välgjord med sina 48.800 kvinnor som slumpartat har delats in i två olika grupper.

Men det fanns redan tidigare starka indicier i samma riktning. Två andra amerikanska hälsostudier är Nurse’s Health Studies och och Health Professional’s Follow-up Study, som båda drivs från Harvards universitet. De har inte Women’s Health Initiatives stora fördel att slumpartat dela upp människor i grupper som får olika behandling. Men å andra sidan har Harvardstudierna ett ännu större material: över 120 000 kvinnliga sjuksköterskor och över 50 000 män som arbetar inom vården.

Dessa studier har också visat att totalmängden fett som en människa får i sig är tämligen ointressant. Det viktiga är vilken typ av fett man äter. Dessutom visar Harvardstudierna att människor som äter snabba kolhydrater, i synnerhet vitt bröd, vitt ris och potatis, löper högre risk att drabbas av hjärtsjukdom och diabetes.

Ledaren för Harvardstudierna, Walter Willett har länge kritiserat den amerikanska motsvarigheten till livsmedelsverket. Han anser att de tar alltför stora hänsyn till livsmedelsindustrins önskemål och inte baserar sina kostråd tillräckligt mycket på vetenskap.

Därför har Walter Willett gjort en egen kostpyramid, som bättre stämmer med ny forskning. Hans pyramid utgår från en bas av daglig motion. Bland basmaten i botten finns fullkorn och vegetabiliska oljor. Potatis, som svenska Livsmedelsverket så varmt rekommenderar, ligger högst upp i spetsen bland godis och läskedrycker.

______________________________________________

5. Feta tonåringar opereras på SU

Från GP 13/2 06

( www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=258604 )

I mars kommer kraftigt överviktiga tonåringar att börja opereras på Sahlgrenska sjukhuset.

Operationen kommer drastiskt minska ungdomarnas vikt och förbättra deras hälsa.
Kirurgen Torsten Olbers vid Sahlgrenska är noga med att påpeka att operationen tas till när inget annat hjälpt, rapporterar Radio Göteborg.
Han ser operationen också som en social operation för att bygga upp ett självförtroende, men framför allt för att förebygga livshotande tillstånd som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar eller nedslitna knän.
Efter operationen kommer maten att ledas från matstupen direkt ner i tunntarmen, vilket innebär att man efter ett halvår eller ett år kan äta normalt men undvika för fet och söt mat.
Ungdomarna som opereras kommer att vara mellan 13 till 17 år gamla.

Min kommentar:

Men borde i första hand frångå den fettsnåla kosten och testa kolhydratsnål kost i stället. Då skulle man upptäcka att viktnedgång är möjlig utan amputering av magen. Kommentar från en medicinsk expert:

"Detta är att betrakta som ett övergrepp! Fullkomligt vansinnigt - en gastric by-pass operation är långt ifrån utan biverkningar, livslånga sådana dessutom. Hur länge skall detta vansinne förekomma innan dessa fantastiska experter hejdar sig?

Efter en gastric by-pass operation är hela hormonella matsmältningssystemet satt ur spel, bl.a slås hormonet ghrelin ut + en massa andra. Man kan inte ostraffat gå in i kroppen och operera bort vissa delar utan att det senare blir "böter".

(Så talar inte en"sann" kirurg) - men så talar en kirurg som med åren förstått bättre."

BM

_________________________

6. Vem bedrar vem i fetmadebatten?

I Medicinsk access no 5 sågar Stefan Rössner Lars-Erik Litsfeldts

bok ”Fettskrämd” i en traditionell bokrecension supplerad med en två sidor lång krönika. Världen vill bedragas, skriver Rössner. Tydligen menar han att Bodil Jönsson, som rekommenderat boken, och Lars Werkö, som skrivit förordet, också hör till de

bedragna.

På sedvanligt Rössnerskt vis presenteras läsaren för ett brett urval av förlöjligande beskrivningar av de så kallade bedragarna, de personer vars åsikt han inte delar. Som kyrkoherden

skrev i utkastet till sin predikan: Här tryter logiken – Höj rösten!

    I David Finers intervju med Rössner i Läkartidningen för några år sedan deklarerade professorn att han hade lätt för att skriva, men han var ingen forskare. Sant nog. Exempel saknas inte. Ett signum på en äkta vetenskapsman är att han vet vad andra kommit fram till tidigare. Rössner är emellertid lika felunderrättad som de flesta inom detta område. ”Selektiv dataredovisning är komplicerad att klarlägga”, menar Rössner, ”fetthypotesen ser inte ut som på Keys´ tid.”

   Vid ett föredrag förra året på Drabanten i Uppsala presenterade Bengt Vessby emellertid Ancel Keys´ diagram

från 1953 och slog fast att kostråden inte hade ändrat sig väsentligt sedan dess. Vessby är adjungerad professor vid institutionen för geriatrik vid Uppsala universitet. Hans

halvtidstjänst är sedan mitten av 90-talet bekostad av två margarinbolag.

Som medlem av Livsmedelsverkets expertgrupp för kost- och hälsofrågor ligger Vessby också bakom de råd vi

fått om vilka fetter vi bör äta. ”Våra rekommendationer i kostfrågor bygger ofta direkt på expertgruppernas

mötesprotokoll”, sa professor Åke Bruce på Livsmedelsverket nyligen i en DN intervju.

Vem är då Ancel Keys? Jo, han är en av kolesterolhypotesens grundare. Diagrammet som Vessby använde på Drabanten visar ett perfekt kurvilinjärt samband mellan fettkonsumtionen

och hjärtdödligheten i sex länder och blev startskottet till den fettfobi som plågat västvärlden sedan dess. Keys hade emellertid selekterat sina data. På den tiden fanns det relevanta uppgifter

från 22 länder, och om Keys tagit med dom resterande hade de förstört det vackra sambandet fullständigt [1].

Barfotaläkare

En av vetenskapens viktigaste aktiviteter är att falsifiera hypoteser, egna och andras. För detta krävs dock att man

har på fötterna. Rössners försök inom denna gren visar att han hör till barfotaläkarna. Den enda falsifiering från hans

sida är en hänvisning till det amerikanska National Weight Control Register. Här finns en lista på 7 000 individer

som gått ner 30 kg och hållit denna vikt i fyra år med hjälp av motion, en fettfattig och fiberrik kost, samt diverse

andra knep, allt enligt Rössner.

    Antalet är dock inte 7 000 utan 2 235. Det rör sig inte heller om ett experiment utan om en selektion av frivilliga som anmält sig till institutet efter en officiell inbjudan [2]. Även om det hade rört sig om 7 000 är det ju ingen imponerande siffra med tanke

på befolkningens storlek.

    Ingen betvivlar heller att denna bantningsmetod kan vara användbar för somliga, men att det rör sig om undantagsfall framgår av SBUs rapport nr 160, ”Fetma – problem och åtgärder”. Här konkluderar Rössner och hans medförfattare, att om man bortser från magsäcksoperation bestående effekter av de många olika behandlingsmetoder, inklusive Livsmedelsverkets lågfettmetod, är beskedliga, en konklusion som i motsats till den amerikanska rapport baserades på en analys av hundratals vetenskapliga experiment.

   Man frågar sig dessutom om Rössner verkligen har läst Litsfeldts bok. ”P/S-kvoten är passé och uppfattningen

om kolesterol i kosten är omvärderad sedan länge”, skriver professorn. Litsfeldt berör emellertid inte dessa

ämnen. Det borde han kanske ha gjort därför att ingen av dagens auktoriteter har officiellt berättat om denna uppseendeväckande helomvändning. Det torde vara en liten minoritet som känner till att vi inte längre behöver bry oss om matens kolesterol. Och hur

många vet att vi inte heller behöver ändra på matens innehåll av mättat och fleromättat fett för att bättra på P/S-kvoten?

    Det mest bedrövliga är nog att Rössner saknar vetenskapsmannens viktigaste egenskap, nyfikenheten. I SBUs rapport kan man läsa att ”orsakerna till fetma är endast delvis kända”. Med kännedom om de blygsamma effekter

av den fettfattiga, kolhydratrika dieten borde varje sann vetenskapsman därför spetsa öronen vid uppgiften om

de strålande resultat andra har uppnått genom att göra tvärt emot vad auktoriteterna förespråkar.

    Rössner menar att dylika resultat antingen är genetiskt betingade eller en effekt av slumpens skördar. Men tänk Rössner, om det är genetiken som styr vår metabolism! Tänk om förklaringen till de dåliga bantningsexperimenten beror på att några, kanske de flesta av oss har en metabolism, som gör att vi reagerar annorlunda på en kolhydratrik och fettfattig diet än

förväntat! Vore inte detta ett intressant

forskningsobjekt?

Litsfeldts erfarenheter beror knappast på slumpen. William Banting, etnologen Vilhjalmur Stefansson samt masajerna, beduinerna och inuiterna har redan visat att man kan leva i åratal

med bibehållen hälsa på en kost som huvudsakligen består av fett och protein. Flera vetenskapliga studier har även funnit att en liknande kost kan ge förbluffande resultat hos typ 2-diabetiker med viktproblem, åtminstone på kort sikt [3,4].

    Författarna av SBUs fetmarapport understryker att ”det är synnerligen angeläget att utveckla och utvärdera långsiktig behandling som syftar till bestående viktminskning”. Har Rössner verkligen testat Litsfeldts nygamla metod på sina patienter innan han började stympa deras magsäckar?

Uffe Ravnskov

docent, Lund

Referenser:

1. Yerushalmy J, Hilleboe HE. Fat in the diet and mortality from heart disease. A methodologic note. NY State J Med 1957;57:2343-54.

2. Raynor HA, Jeffery RW, Phelan S, Hill JO, Wing RR. Amount of food group variety consumed in the diet and long-term weight loss

maintenance. Obes Res 2005;13:883-90.

3. Arora SK, McFarlane SI. The case for low carbohydrate diets in diabetes management. Nutr Metabol 2005;2:16-24.

4. Vesti-Nielsen J. Lasting Improvement of Hyperglycaemia and Bodyweight: Low-carbohydrate Diet in Type 2 Diabetes. – A Brief

Report. Upsala J Med Sci 2005;109: 179–184.

_________________________

7. Låt oss ge kolhydratsnåla kostråd till diabetiker

Ur Medicinsk Access nummer 1 2006:

Dietisterna Ingrid Larsson och Elisabet Rothenberg ifrågasätter i Läkartidningen

50–52/2005 (sidan 3922) att läkare får ge råd om lågkolhydratkost.

I början av 1900-talet, innan insulinet hade upptäckts, var diabeteskosten kolhydratsnål.

Det var helt logiskt att man drog in på födoämnen som höjde blodsockret.

Man var då fullt medveten om att även stärkelsemat höjde blodsockret.

Sedan insulinet blivit tillgängligt kom kolhydratmedvetenheten mera i glömska.

På 1950-talet började fettskräcken att spira, efter det att giftfröet hade såtts av

Ancel Keyes, i USA [1]. Så småningom spred sig fettskräcken även till diabeteskosten,

så att även denna blev kolhydratrik. Ända till 1990-talet var emellertid

sockret avrått för diabetikerna, men då blev även det tillåtet. Detta berodde

på att man kom på att stärkelse höjde blodsockret lika mycket som socker och

då tilläts även socker, i stället för att man minskade på stärkelsen. Detta kallade

man för evidensbaserade kostråd [2].

   Vi har nu problemet att typ 2- diabetikerna ligger väldigt dåligt i sitt blodsocker,

de är överviktiga, och de får hjärtsjukdomar, stroke och benkärlsjukdomar,

vilket ger fotsår och orsakar amputationer. De har ätit både socker och

stärkelse enligt de gällande kostråden.

Som läkare har vi ansvar för behandlingen av våra sjuka patienter. Vårt främsta

moraliska ansvar är patienternas hälsa. När nu fler och fler läkare inser att den

kolhydratrika kosten inte främjar deras diabetespatienters hälsoparametrar,

utan tvärtom försämrar dem [3-7], är det logiskt att vi rekommenderar en kost

med mindre kolhydrater och i stället något mera protein och avsevärt större andel

fett, än de gällande kostråden anger. Det finns ingen övertygande forskning

som visar att det skulle vara riskfyllt att äta så. Tvärtom visar många studier,

t ex Jörgen Vesti Nielsens Karlshamnstudie att diabetikerna blir mycket

friskare om de äter kolhydratsnålt. Modernare översiktsartiklar menar att det

nu finns belägg för att kostråden är säkra på minst ett halvårs sikt och att riskerna

varit överdrivna [8, 9].

Vissa direktrekommendationer för diabeteskost [10], skrivna senare än de kostråd

Larsson refererat [11], har redan börjat minska kolhydratandelen. Vidare referenser

finns där.

Vi kan inte låta våra patienter bli ännu sjukare än de redan är på grund av kostetablissemangets

prestigefyllda motstånd mot att ändra kostråden. Vi har inte tid att vänta tills professorer och

dietister finner för gott att ändra sina råd. Situationen är akut för våra diabetespatienter.

Därför måste vi ta oss friheten att ge kolhydratsnåla kostråd till våra diabetiker.

För de patienter som minskat i vikt, förbättrat sina blodfettvärden, normaliserat sitt blodsocker,

förbättrat sin insulinkänslighet och minskat sin medicinering, i enlighet med erfarenheter från

studier [8, 9, 12, 13], förväntar vi oss att dietister och kostexperter tar sitt ansvar och övertygar oss

och patienterna om det kloka i att gå tillbaka till den kost som inte fungerat då halvåret är till

ända.

Annika Dahlqvist

distriktsläkare,

Njurunda vårdcentral

annika.dahlqvist@lvn.se

REFERENSER

1. Taubes G. The soft science of dietary fat. Science

2001;291:2536-45.

3. Coulston AM, Hollenbeck CB, Swislocki AL,

Chen YD, Reaven GM. Deleterious metabolic effects

of high-carbohydrate, sucrose-containing

diets in patients with non-insulin-dependent diabetes

mellitus. Am J Med 1987;82:213-20.

8. Astrup A, Larsen TM, Harper A. Atkins and other

low-carbohydrate diets: hoax or an effective tool

for weight loss? Lancet 2004;364:897-9.

9. Kennedy RL, Chokkalingam K, Farshchi HR.

Nutrition in patients with Type 2 diabetes: are

low-carbohydrate diets effective, safe or desirable?

DiabetMed 2005;22:821-32.

10. Joslin Diabetes Center & Joslin Clinic. Clinical

nutrition guideline for overweight or obese

adults with type 2 diabetes, prediabetes or at high

risk for developing type 2 diabetes. https://diabetesmanagement.

joslin.org/Guidelines/Nutrition

_ClinGuide.pdf

läkartidningen nr 8 2006 volym 103

_____________________________________________

8. Från Vårdguiden Sthms Läns Landsting 

  "Äldre på sjukhem som får mat tillagad med extra smör, grädde och ost
klarar bättre att klä sig själva och sköta personlig hygien" berättar
rubricerad Vårdguide.

_________________________________________________
 

9. Italiensk olivolja kan vara från annat land

Från TV4 2/3 06:

Italiensk olivolja kan vara från annat land

Olivolja som uppges vara italiensk kommer ofta från något annat land. I hemlighet blandar producenterna in billig olja från Spanien, Grekland eller Tunisien.